Lia har fått smak på att vara ute, nu får man passa sig för att lämna ytterdörren öppen... Igår klev vi upp tidigt och gick ut på framsidan av huset och jag lät henne krypa vart hon ville och stod bara och kikade vart hon tog vägen. Hon kröp rakt upp på toppen av kullen framför huset utan att vända sig om, men när hon var på väg huvudstupa ner för rutchkanan blev jag tvungen att avbryta experimentet väldigt hastigt! Jag har ju helat tiden påstått att hon är så mycket ängsligare och harigare än syrran, men jag kanske får ta tillbaka det *s*
Sen tog vi ut lära-gå-vagnen, och med den som stöd i livet var det som om hon fått luft under vingarna. Jag hade nog hittat henne halvvägs till stan om jag låtit henne gå ;-) Vilmorna och Tuvalisa följde efter henne runt gården, och sen var det inte det lättaste att få in henne. Eller för all del att hålla henne inomhus. Oj vad hon trivdes sen på kvällen när hon fick krypa omkring på Stefans stora gräsmatta mitt bland alla stora barnen! Tills grillen tändes och det genast blev inskränkningar i friheten...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar