måndag 30 juni 2008

Försökskanin!


Vilma har blivit uttagen i en undersökning av hur vaccin mot Humant pappillomavirus http://sv.wikipedia.org/wiki/Humant_papillomavirus fungerar ihop med vaccin mot Hepatit B. Vilma hamnade i den uttagsgruppen som fick båda vaccinen samtidigt, så det blev två sprutor och ett blodprov i armvecket. Dessutom var hon svår att hitta några blodådror på, så det blev två stick för blodprovet, ett i vardera armen. Jätteduktig var hon i alla fall, det var sprutor som nog kändes ganska ordentligt i överarmsmusklerna. När vi pratade med läkaren inför vaccineringen så gick jag ut för att hämta några papper, och då såg jag att tjejen som fått sina sprutor precis före Vilma låg på golvet i väntrummet med benen högt och hade antagligen tuppat av. Jag berättade inte det för Vilma förrän efteråt!

Under spruttagningen så sa jag till Vilma att tänka på glass, så det fick vi ju se till att skaffa efteråt. Vi berömde henne så mycket att hon tyckte sig ha fått förhandlingsläge för glass, tidningar och nya örhängen och allt vad det var. Nå, det stannade vid Okej-tidning, jordgubbar och glass *s* Nu ska vi föra dagbok i en veckas tid över hur hon mår och ta tempen varje kväll, men hittills har det i alla fall bara varit lite värk i området där hon blivit stucken, lite huvudvärk och att hon blivit enormt trött vid ett par tillfällen under dagen. Tröttheten kan iofs förklaras av nattsudd hos Linda... Hon var nämligen trött redan före sprutan ;-) Men när Vilma vill gå och lägga sig mitt på dagen, då är hon i alla fall verkligen trött!

söndag 29 juni 2008

Så virvlade hon in...




...Vilmisen! Här hade vi lullat in oss i någon slags stillsamt ettbarns-liv och så rusade det in en sprudlande energisk Vilma som skulle berätta typ fyra saker på en gång och göra fem. Puh! *s* Genast anordnade hon picknick med lillasyster, och hoppade studsmatta med henne så nu är lillasyster så uppe i varv att vi inte riktigt vet när vi kommer att få henne att somna. Storasyster har däremot virvlat vidare ut bland kompisarna.


I våra mobil-utgrävningar har vi hittat våra första mobiler, den högra hade Magnus när vi träffades 1996 och då tyckte man att den var sååå nätt och smidig. "Att jag inte tappade byxorna" säger han numera om den. Den vänstra fick jag i julklapp när jag väntade Vilma, den kostade mer än min senaste modell och man hörde knappt vad den man talade med sa. Displayen rymde ungefär ett halvt ord åt gången.

Och så kom äntligen sommaren! :-)))

Därav min bloggtystnad, vi är ute och njuter! Vilma är i Lindas mormors och morfars stuga i Mjöfjärden i fredags, och meddelade "jag vill aldrig, aldrig, aldrig åka härifrån" när vi ringde och frågade hur hon hade det igår. Idag ringde hon och frågade om hon kunde vara kvar några dagar till, men hon ska vaccineras imorgon, så vi får hem henne senare ikväll.

Matte åkte till Ewa igår, och där var även hans moster Annas barn, Jennifer och Robin, 5 och 4 år gamla - och så har Andreas kommit upp från Delsbo, så där var det full rulle! Vi är alltså här hemma med bara Lia, så här är det minst sagt ovanligt stilla och lugnt. Vi har visserligen sovit i stugan i natt, men ändå hunnit lite städande och fixande härhemma, bl a en inventering av gamla mobiltelefoner och laddare. Magnus har fått igång en gammal Siemens, så nu går det äntligen att nå honom mobilvägen igen!

fredag 27 juni 2008

Mattes smaklökar


Mattes smaklökar måste genomgå ständiga metamorfoser just nu. Dessutom tror han tyvärr att jag är tankeläsare, och automatiskt följer med i dessa hisnande förändringar i hans smakpreferenser *s*

I över tio års tid har det varit en bergfast sanning att "Matte äter inte kött". Han har förvisso ätit korv och köttbullar och så, men absolut inte helt kött i någon form eller av någon djurart. Förra sommaren började han dock så smått att kunna tänka sig grillad fläskfilé, men det glömdes bort över vintern och han har som alltid fått sina hamburgare alternativt grillkorvar vad än vi andra ätit för smarrigt. Ostkorv har varit den absoluta favorinten.


Förra helgen grillade vi, och det blev ryggbiff eller kycklinglårfilé åt oss andra, men som vanligt ostkorv till Matte. Han tittade förvånat på mig och undrade "men får inte jag något kött"? som om det vore den befängdaste idé han någonsin hört talas om att grilla ostkorv åt honom. "Köp kött så det räcker nästa gång" uppmanade han mig lätt förnärmat när jag upplyste om att ostkorv var det som för närvarande fanns att tillgå.


Idag grillade vi igen, och nu fick han kött. Som sås hade jag tänkt mig att han skulle få hamburgerdressing och lite vitlökssmör (ja, han är ju inte precis fet så han kan ju få äta sånt i rätt obegränsad mängd...) och så skulle jag och Magnus äta ädelostsmör till köttbitarna. Gissa vem som med god aptit högg in på ädelostsmöret! :-) Det trodde jag bara inte var möjligt! Den lille kille som oftast satte sig vid bordet med en suck och började med att fråga "hur många tuggor måste jag ta" är helt plötsligt utbytt mot en lång drasut som slänger en blick mot spisen och säger "jag tror du har lagat lite för lite mat Helena". Trevligt men ovant! :-)))


Cykeltur




Igår kväll behövde jag ta ut kontanter på bankomaten i Gammelstad och bestämde mig hurtigt för att cykla. Jag har tagit varmare och skönare cykelturer i oktober... Jag hade inga långkalsonger, hade ändå inte riktigt förväntat mig att behöva såna, men vinterjacka och faktiskt lovikka-vantar (eftersom det var de enda vantar jag hittade, men det var nog tur det...). Det kändes helt absurt, syrenerna stod i full blom och där spanade jag ändå för att se om regnet som piskade mot mitt ansikte var snöblandat, det kändes så.


När jag kom hem så hade Magnus gjort upp en brasa. Tidigare har det blivit lite för varmt i vardagsrummet om han eldat länge, men igår kväll fick han elda precis så mycket han ville för min del. Jag höll aldrig på att få upp värmen i kroppen efter cykelturen, så Magnus öppnade balkongdörren några gånger - och jag var snabbt där och stängde den igen! Vilma har Linda hos sig som sover över, och de kom ner och ville basta, för de tyckte att det "luktade bastu". Kan väl säga att det varit lite varmt i vårt sovrum i natt, med restvärme från både kaminen och bastun... Nu har jag slutat frysa i alla fall! :-) Men när ska sommaren komma?!











torsdag 26 juni 2008

En nattuggla till i familjen?


Vilma har alltid varit en svår nöt att få isäng. Nu är hon fullfjädrad när det gäller att fördröja sänggåendet maximalt, hon har en hel massa olika taktiker och när det till slut inte går längre klagar hon bittert över att ha så kvällströtta föräldrar "det är tråkigt att vara den enda nattugglan i familjen".


Nu kanske hon blivit bönhörd... Om Lia fortsätter som igårkväll har vi definitivt två nattugglor att tampas med i fortsättningen. Vi började lägga henne vid 20-tiden, då jag tyckte att hon började gnugga ögonen. Ack vad jag inbillade mig...*s* Jag insåg snabbt att det skulle vara lönlöst, så jag tog upp henne en stund till och tänkte att hon kunde somna i min famn framför TV:n. Hahahahaha, hur kunde jag inbilla mig något sånt! Jag vaggade, gungade och puffade rumpa och Lia kämpade emot. Så höll vi på... Då och då slumrade hon till i sådär 0,7 sekunder, vilket var tillräckligt för att sen ge henne energi att streta emot sådär 10 minuter till. Till slut somnade hon och jag bar in henne till spjälsängen. Efter ett par minuter hörde jag ett konstigt ljud, men tänkte att det kanske var från Sims, som Vilma satt och spelade. Men så hörde jag ett ljud till, och när jag gick in i sovrummet satt Lia i sängen och försökte tända sänglampan.


Samma procedur med gungning, vaggning och puffning vidtog igen, och efter en stund tog Magnus henne för att söva henne i sovrummet. Enligt rapport från honom, så hade hon utarbetat ett sätt att smacka sig vaken varje gång hon kände att sömnen var på väg. Till sist somnade hon. Trodde Magnus. Någon minut senare hördes ett glatt kvitter från sovrummet... Nu var hon så trött att hon raglade omkring med ögonen stängda. Men sova? Nehej då... Nytt försök, och nu var hennes taktik att när hon kände sömnen nalkas så högg hon tag i sina egna fötter och väckte på så sätt sig själv igen. Tydligen effektivt... Jag kunde inte låta bli att tänka på filmen "Den onda dockan" där dockan Chuckie trots alla möjliga brutala behandlingar gång på gång reste sig och sa "Chuckie wants to play". Nu var jag inte brutal på det sättet mot Lia, men ändå. Först kl 22.30 kapitulerade hon och somnade ordentligt. Å andra sidan sover hon fortfarande när jag skriver detta strax före 8 på morgonen istället för att vakna 5.45 som vanligt, så inget ont som inte har något gott med sig ;-)

tisdag 24 juni 2008

Vinnaren...

...av titeln "Världens absolut sämsta cover". Och naturligtvis måste hon mosa min absoluta favoritpartylåt ever...*s* Fast den var inte riktigt så dålig som jag väntade mig när jag läste om den, men rock-movesen får mig att rodna lite *rotfl*

http://www.youtube.com/watch?v=FONt47Z0KZg&feature=related


Skomakare bliv vid din läst..;-)

Jag skurar...

...rabarberkräm från golvet... Och bordet... Och barnstolen... Och så har jag lite i håret, och Lia har också i håret... Intorkad rabarberkräm är hyfsat klibbigt... Ska nog inte koka rabarberkräm på ett tag ;-) Fast hon verkade gilla det i alla fall!

Lyxfrukost...





Okej, jag fick springa ut i morgonrock i hällregnet för att plocka rabarbern, men det känns ändå som höjden av lyx att få börja dagen med nykokt rabarberkräm av nyplockad rabarber. Det är sommar för mig, trots +13° och hällregn. Tror jag måste plocka fram mormors och morfars gamla servis, det är egentligen den som rabarberkräm ska ätas i!








Under tiden jag kokade kräm så städade Lia köket... Eftersom hon är husets tredje barn är jag dock luttrad och har inget större hopp om att takterna håller i sig ;-) Nu kan hon gå utan stöd, men när det är bråttom är det fortfarande krypa som gäller. Igår hittade vi henne sjöblöt efter en kryptur på regnvåt gräsmatta ute vid studsmattan efter att någon lämnat en dörr öppen i några minuter. En annan sak som hon lärt sig, helt i önödan om någon frågar mig... är att öppna kylskåpet *sucka*

måndag 23 juni 2008

Surströmming!


Efter en diskussion om surströmming med några cyber-vänner, så gick jag en promenad och svängde in på lilla "Nära dej"-affären här i byn. Och där råkade de ha ett par fjolårsburkar liggande. Jag ringde mamma och pappa och frågade om de kunde tänka sig några firrar till lunch, och de var inte svårövertalade precis!


Mamma och pappa är riktiga surströmmings-konessörer, som känner skillnad mellan olika märken. Det gör inte jag, jag bara äter! Lia fick en liten klämma hon också, men var klart skeptisk. Det var förståss lite otaktiskt att ge henne mat först, men jag var rädd att hon skulle bli hungrig och grinig precis när vi skulle njuta av surströmmingen, så tyvärr var hon inte så hungrig. Men skam den som ger sig, det blir fler försök i sommar, hon måste ju kunna äta surströmming med Tilde&Ellen i framtiden ;-)

söndag 22 juni 2008

Vilket väder!









Dessa bilder är tagna med bara några minuters mellanrum... Plötsligt blev det mörkt, och tunga regnmoln drog in. Nu är ju solen egentligen bara nere ca 25 minuter mitt i natten, så det var ett tag sen man var med om att det var såhär mörkt. Men vi fick ju se hur det ser ut när man eldar i kaminen i mörker i alla fall. Myyysigt!








Min "Lill-Björn"



Jag kom att tänka på min egen "Lill-Björn", dockan Skalkobina. Det var min mormor som döpte henne, hon tyckte att dockan såg ut som en Skalkobina. Jag hade massor av dockor, men en gång när jag var sjuk så sydde mamma ihop en trasdocka åt mig av en gammal duk, hon gjorde det bara på skoj och la inte ner något stort arbete på den. Men av någon anledning kom den att bli min käraste följeslagare under ett par, tre år sådär. Samma jul fick jag en mjukishund som döptes till Snufsan, och sen skulle både Skalkobina och Snufsan alltid vara med när jag skulle sova.




Varje sommar brukade vi åka på bilsemester till Rättvik, och vi bodde alltid hos familjen Asplund som hade några mysiga uthyrningsrum i anslutning till sin bostad. Jag minns att kvinnan var norska och hette Aida. Ett år när vi kom dit var det inte ledigt i annexet första natten när vi kom dit, så vi fick sova en natt i ett rum i själva huset och sen flytta över till annexet. När vi skulle åka från Rättvik var Skalkobina försvunnen! Det var lyckligtvis mamma som upptäckte det, och hon letade och letade utan att säga något till mig. Så kom hon att tänka på att vi sovit i ett annat rum först, och frågade fru Asplund om hon fick leta i det rummet också. Det fick hon, och där låg Skalkobina under sängen! Hon visade upp fyndet, och fru Asplund höll på att skratta ihjäl sig! "Det var då det fulaste..." sa hon och skrattade gott. Under några år efteråt brukade mamma skicka julkort till henne och underteckna "Vikströms med Skalkobina".




Lia fick prova Skalkobinas klänning (som nog varit min klänning först). Den passade precis, men materialet var gnissligt och läskigt *rys* Man ville liksom inte att hon skulle gå så nära kaminen med den, den kändes inte helt flamsäker om man säger så ;-)

lördag 21 juni 2008

Familjens partypingla...

...och det är alltså inte mig själv jag menar, var ute och rände i midsommarnatten till 23.45 innan jag lyckades håva in henne. Då var hon inte trött, meddelade hon, och frågade om hon kunde få vara uppe en stund till. Jag sa OK, men att vi andra faktiskt tänkte gå och lägga oss. "Får jag vara ute en stund till då?" frågade hon hoppfullt, och jag sa "Nixpix, du får inte vara ute och springa efter att vi har gått och lagt oss!. Vilma tittade helt oförstående på mig och sa "jamen jag ska inte springa!"

fredag 20 juni 2008

Lill-Björns traumatiska midsommarafton


Eller, det var åtminstone traumatiskt för hans matte. När vi skulle åka till stugan så kom Vilma på att det var rätt synd om Lill-Björn som måste fira midsommar helt ensam. För att göra det lite roligare för honom så la hon en jordgubbe bredvid honom i soffan.
Strax efteråt kom Vilmas förfärligt tanklöse far och råkade sätta sig på Lill-Björn! Dessutom hade han mage att bli sur över att det låg en jordgubbe i soffan, och slängde iväg både björn och jordgubbe.
Jag var på toaletten då dramat inträffade, jag hörde ett hest avgrundsvrål från min dotter och trodde att någon i familjen förlorat en arm eller ett ben eller synen på båda ögonen, minst! Jag rusade ut och möttes av en förtvivlad Vilma som ylande pekade på ett rött märke under Lill-Björns öra! Den ärrade kämpen var återigen sårad. Jag norpade åt mig björnen och låste in mig på toaletten och tvättade bort jordgubbssaften. Vilma lugnade sig något när hon såg att det gick bort, men oroade sig för att pälsen skulle bli hård där han blivit tvättad. Det blev den inte, men Lill-Björns doft är något förändrad, och bara det är ju en svår omställning för matte. Men under kvällens gång så vande hon sig och kom (med lite lirkande från min sida) fram till att det var ju inte så illa om Lill-Björn doftar jordgubbe eftersom det är det bästa hon vet! Nu kommer han ju att dofta sommar jämt :-) Fotot ovan på Lill-Björn är tre år gammalt, han numera är inte fullt så vit och fräsch. Lill-Björn fick följa med matte och fira midsommar, efter en sån pärs kunde han ju inte lämnas ensam, ens med en jordgubbe som proviant!

Midsommarafton


I år skippade vi midsommarfirandet på Hägnan. Vädret var inte så lockande, Vilma var inte så intresserad av att åka dit och Lia har ingen åsikt om saken ännu. Så vi passade på att ta en paus, har nog varit där vartenda år sen Matte var liten. Det var jätteskönt att bara ta det lungt och slippa försöka få Lias mat- och sovklocka att stämma, nu fick hon sova middag i lugn och ro och var pigg och glad sen när vi åt middag hos mamma och pappa i stugan tillsammans med farfar och Sigrid.






Vilma och jag sov i lillstugan natten mot midsommarafton, men Lia hade redan somnat när vi kom på den idén, så hon och Magnus fick sova hemma. Och jag fick sovmorgon på köpet :-)) Fast jag smög upp och cyklade hem när jag vaknade, var hemma vid 8-tiden på morgonen - Vilma fortsatte sova till klockan var över 11. Man sover gott i lillstugan...






På eftermiddagen blev det som vanligt en god midsommarmiddag hos mamma och pappa, och sång och musik. Lia gungade och klappade i händerna, hon verkade helt klart uppskatta underhållningen. Vilma däremot somnade under soffan, tyvärr har farfar och pappa inte några Avril Lavigne-låtar på repertoaren ;-) Må hon inte få det till vana på framtida midsommaraftnar ;-)

De stora gourmeterna Blom...


Nej, några fingourmeter blir vi nog aldrig. Gourmander möjligen ;-) Igår blev det lite knappt om tid att handla, och för mycket folk på ICA Maxi, så vi svängde in på Willys där jag inte hittar så bra bland varorna. Och inte var det ju folktomt där heller... Hur det var på Systembolaget vid den tiden vill jag nog inte veta.

Hursomhelst, jag ryckte åt mig en fläskfilé och ett paket gräddfil, för jag hade en vag idé om en superenkel sommargrillsås som jag såg för jättelänge sen i något grillreportage och så tomat och zucchini för jag tänkte göra en medelhavsgratäng till det. Magnus tog fläskfilén och mumlade något om "hemlig marinad" och jag tänkte att "jag säger ingenting om vad såsen innehåller förrän jag har känt om den är god" för innehållet lät så himla simpelt när man räknade upp ingredienserna. När Magnus grillat fläskfilén upptäckte vi att den var lite väl liten, det blev utgrävning i frysen och snabbmikring av upphittat kött och kycklinglårfiléer. Vid det laget började jag känna mig lätt skeptisk...*s*

Det blev jättegott! Vi slickade tallrikarna, typ. Vilma suckade av välbehag och ville bara ha mer... Då var det ju dags att avslöja recepten. Det slutade med att jag gapskrattade. Min grillsås innehöll alltså bara gräddfil, hackad rödlök och en försvarlig mängd Santa Maria Allroundkrydda och den "hemliga" marinaden var baserad på sambal oelek och lika rejäla mängder Pommes frites-krydda... Vi lär inte vinna någon matlagningstävling med de recepten, men gott var det som sagt. Ibland kanske det enklaste är det godaste. Eller också har vi bara dålig smak ;-)

torsdag 19 juni 2008

Bloggutmaning!

Jag har fått en bloggutmaning av Malin, och då får jag väl anta den! :-)

1. Vad gjorde du för tio år sedan? Höll som bäst på att flytta in i vårt nuvarande hus. Och höll som bäst på att tillverka Vilma ;-)

2. Vilka fem saker finns på att göra listan idag? Skjutsa Vilmorna till Cirkusskolan, åka och titta på föreställningen för föräldrar m fl. Handla mat. Skura badrummet (blev aldrig av).

3. Godis jag gillar: Choklad, choklad och choklad. Och colanappar.

4. Vad skulle jag göra om jag blev miljardär? Låta nära och kära ta del av det hela, skänka en del till bra ändamål. Anlita en inredningsarkitekt och en trädgårdsarkitekt. Anlita en "personal shopper" och fylla garderoben.

5. Städer/orter som jag bott i? Gammelstad, Skurholmen och Sunderbyn

Utmanar Karo, Nini, Jennie och Lotta H

Min cirkusprinsessa










Avslutningen på cirkusskolan gick jättebra för Vilmas del, hon klarade sin lindans med glans! På vägen dit pirrade det ordentligt i magen, men väl på plats var hon hur proffsig som helst. Lyckades inte fånga hennes lindans riktigt på bild, men nästan.




Under tiden hon hade sista träningen åkte jag och Lia in till stan, och optimistmamma tänkte prova bikiniöverdelar på Berlins... Lia tänkte inte stanna i provhytten medan jag provade om man säger så, men hon charmade ett par tre tanter när hon höll show ute i butiken.




Lia blev lite less på cirkusföreställning efter en stund, det var ju närmare 70 barn som skulle framträda med varsitt kort nummer (en del nummer tog lyckligtvis några barn åt gången), men hon hittade en vagn för bollar eller nåt, och det visade sig vara världens bästa lära-gå-vagn. Dessutom hade hon halva gympasalen fri bakom publikens stolar, så hon sprang förnöjt runt, runt med vagnen och utstötte små jubelskrin med jämna mellanrum.








Min morgon med en spindel!

Jag och tjejerna har sovit i lillstugan hos mommo&morfar i natt eftersom det ändå var fotboll på TV igårkväll. Idag ska ju Vilma ha uppvisning på cirkusskolan, så jag och Lia har åkt hem i förväg för att duscha och göra oss i ordning. Jag fick sällskap i duschen... Såg en skugga och tittade på glaset i duschväggen och där satt en spindel. Minst tre cm mellan tårna, grov och läbbig. "En sån där som har träskor på sig" som spindelfobikern Mattias W skulle ha uttryckt det. Eftersom jag inte ville befatta mig med den så valde jag en annan strategi. Jag höll stint ögonen på den för att se att den inte rörde sig mot mig och fortsatte duscha. Spindeln skruvade på sig av obehag när jag duschade bort schampot men satt snällt kvar på sin plats. När jag skulle skölja ur balsamet så halkade den till och rutschade ner på golvet, jag steppade lite därinne, men såg att den fick fotfäste och nu tyckte jag plötsligt lite synd om den. Jag avslutade duschandet snabbt och försökte titta efter vart den tagit vägen, men spindlar har en för just den här spindeln fatal överlevnadsstrategi - de drar ihop sig till en liten knort och försöker se ut som ett skräp. För denna spindel innebar det att den blev liten nog att slinka igenom ett hål i avloppssilen och försvann. Nu har den nog drunknat, stackaren! Undrar om den kommer att spöka för mig *rys*

onsdag 18 juni 2008

Och nu brinner det också!


Sotaren kom, log och godkände så igårkväll blev det premiäreldning. Vi hade tyvärr inte fått tag på någon ved ännu, men hade en hel del gamla brädor och sånt att elda upp. Lia var så faschinerad att hon glömde att hon inte "kan gå" och knallade iväg och gick själv mot kaminen.


Jag har drömt om en eldstad så länge jag kan minnas. När jag var liten försökte jag övertala mina föräldrar att vi skulle sätta in en i huset, men på den tiden var det nog en stor apparat att få till något sådant. Numera finns det lyckligtvis smidigare lösningar. I stugan hade vi ju öppenspis som jag älskade, men det är liksom inte riktigt samma sak mitt i ljusa, varma sommaren. Sen har jag ju bott i lägenhet och då har det inte varit aktuellt, men sen vi flyttade till huset har vi klurat och funderat och nu till slut står den på plats! :-)))


Det blev väldigt varmt efter en stunds proveldande, när det är varmt under sommaren (om det nu någonsin blir det...) får vi hålla oss till fusk-öppenspisen på altanen.

tisdag 17 juni 2008

Kaminen på plats...


Nu väntar vi bara på att sotaren ska komma och godkänna, sen är det klart för myyyyys! :-) Ser fram emot sköna kvällar framför brasan framåt höstkanten. Fast det är då faktiskt tillräckligt kallt på kvällarna för att det ska kännas motiverat att elda...
Iår skjutsade jag tjejerna till Cirkusskolan, och för att fördriva tiden (2 timmar) så lastade jag barnvagnen i bilen och gick en långpromenad på Hertsön. Måste säga att jag många gånger tänkt "Gud vilket trist område, hur kan man vilja bo här?" när jag passerat Hertsön och bara sett det från vägen. Men när man går eller cyklar genom området och tar sig tid att gå igenom kvarteren, då blir intrycket något helt annat! Mysiga och lummiga kvarter så långt ögat når. Jag gick ner till kolonilottsområdet också, dit brukar jag åka och ta en "inspirationspromenad" några gånger varje sommar. Jag brukar tänka att om de kan få plats med så mycket vackert på sina små minitomter så borde vi också kunna göra det. Fast studsmattan är ju ett aber i sammanhanget...*s*

måndag 16 juni 2008

Ååååååhhhhh....



...jag är en så slarvig och glömsk klant-mamma! Om jag vore Vilma skulle jag reklamera mig! ;-) Jag glömde kalaset i söndags!!!! Var så inställd på cirkusskolan och att kamin-killen skulle komma sen, kalaset hade helt fallit ur min hjärna. Lyckligtvis kom ju Vilma ihåg det själv, men då de slutade cirkusskolan kl 12 på Hertsön och skulle vara på kalaset kl 13 i Sunderbyn så blev det naturligtvis panik när presenten inte var inslagen och bad-väskan inte packad! Jag var i stugan och Magnus visste inte var bikinin var. Nå, paketet kunde han ju fixa och jag speedade hem och letade upp de försvunna bikinibyxorna och susade vidare till kalaset. Min av stress avstängda hjärna kopplade inte att Vilma naturligtvis lämnat bikiniöverdelen hemma när hon inte hittade byxorna, så jag fick speeda hem en gång till och hämta den också! Fast allt löste sig till slut, och det hade nog funkat med baddräkten hon fick med sig också. Till mitt försvar kan jag ju säga att Vilma varit på typ en miljon kalas (känns det som) som jag kommit ihåg och fixat present och allting i god ordning, men man får bara inte missa kalas på det här sättet!




Lite imponerad måste jag säga att jag är av den här familjens kalas-fixande. Förra året hade de övernattningskalas för alla tjejer i hela klassen och nu var det kalas med "havs-tema", bjöds på grillspett med snäck-pasta och clownfisktårta och så var det bad på Grundet. Nu var ju alla kalasdeltagare 9-10 år, så det går ju rätt bra att vara på stranden med dem, men ändå!




Nu till trevligare saker... Kaminen är på plats och det behövs bara några små justeringar så kan vi premiärelda!




Och till sist... Det är vår bröllopsdag idag :-)) Sju år är det sen vi gifte oss. Något firande blir det dock inte, Magnus jobbar till 19 och sen blir det nog snabb middag och lite fix med kaminen, men vi får väl fira någon annan dag.

söndag 15 juni 2008

Luft under vingarna!


Lia har fått smak på att vara ute, nu får man passa sig för att lämna ytterdörren öppen... Igår klev vi upp tidigt och gick ut på framsidan av huset och jag lät henne krypa vart hon ville och stod bara och kikade vart hon tog vägen. Hon kröp rakt upp på toppen av kullen framför huset utan att vända sig om, men när hon var på väg huvudstupa ner för rutchkanan blev jag tvungen att avbryta experimentet väldigt hastigt! Jag har ju helat tiden påstått att hon är så mycket ängsligare och harigare än syrran, men jag kanske får ta tillbaka det *s*


Sen tog vi ut lära-gå-vagnen, och med den som stöd i livet var det som om hon fått luft under vingarna. Jag hade nog hittat henne halvvägs till stan om jag låtit henne gå ;-) Vilmorna och Tuvalisa följde efter henne runt gården, och sen var det inte det lättaste att få in henne. Eller för all del att hålla henne inomhus. Oj vad hon trivdes sen på kvällen när hon fick krypa omkring på Stefans stora gräsmatta mitt bland alla stora barnen! Tills grillen tändes och det genast blev inskränkningar i friheten...

lördag 14 juni 2008

Fotbollsmiddag hos Stefan, Jocke och Jesper




Dagen idag var vikt åt fotbollsmiddag hemma hos Stefan tillsammans med familjen Ruuth. Jag stressade som en galning för att hinna dit till "strax baki 3" som Magnus sagt att vi skulle vara där (Magnus slutade ju kl 3). Det visade sig naturligtvis att jag var där först och fick vänta på alla andra... *s* Som vanligt blev det fotbollsmatch, "föräldrar mot barnen" och som vanligt höll jag och B-M oss till att vara hejaklack eller nåt... Det börjar nästan gå tungt för papporna, trots att Matte var gipsad. Jesper, 6 år, är en blivande fotbollstalang och Matte säger "han har en sån vinnarskalle att det nästan är synd om honom". Han spelar i ett lag med killar som är två år äldre än han själv just nu, snabb är han som en liten iller och enda anledningen att papporna har en chans är att deras ben fortfarande är längre än hela Jesper! Skulle de kunna röra sina ben lika snabbt hade de hunnit till Boden innan matchen var över! :-)
Jo förresten, det är Magnus som har gul pyjamas på sig... ;-)
Sen blev det ju "riktig" fotboll på TV, och några av oss drog sig ner till Stefans projektor-TV i källaren medan några av oss andra satt kvar på altanen och gonade oss i kvällssolen (ja, altanen är inglasad, annars hade vi nog inte kunnat gona oss så mycket...).

fredag 13 juni 2008

Så kom äntligen den blomstertid! :-)))






Som Vilma har längtat... Och idag blev det äntligen skolavslutning även för henne! För 29:e året hölls skolavslutningen ute på skolgården berättade veteran-läraren Ingvar som varit med ända från början. Och i år var vädrets makter helt på vår sida! Jag minns faktiskt när Hemängsskolan var helt nybyggd, då fick jag följa med min farbror som var vaktmästare och titta, innan skolan hade invigts. Det var speciellt och spännande, att se en skola som inga barn ännu gått i. Av någon anledning var jag djupt faschinerad över de små skyltarna vid varje tvättställ med instruktioner om hur man skulle tvätta händerna! Inte visste jag då att jag skulle stå där som förälder, skolavslutning efter skolavslutning och luciaöppethus efter luciaöppethus... Eftersom vi har sån spridning på våra barns åldrar, så kommer vi nog nästan att tangera rekord i antal år med barn på Hemängsskolan!


Tilde och Ellen kom och tittade på när Vilma sjöng!

Efter avslutningen på skolgården blev det samling i klassrummet och ett minst sagt tårdrypande farväl av Vilmas fröken Kristina som går i pension. Kristina berättade att hon brukar gråta vartenda år när klassrummet blir tomt när barnen gått på sommarlov, så i år skulle hon gråta mer än någonsin. Men hon har sina älskade hästar att ägna sig åt, så hon ska nog inte bli sysslolös! Och hon lovade att hälsa på! Lia förstärkte klassen när de sjöng för Kristina!












Ikväll ska jag, Magnus och Matte ut och äta. Matte har suktat efter kebabpizza i flera veckor nu, så nu måste han nog få äta det... Vilma ska på kalas, så jag har lovat henne att hon och jag ska äta lunch på Waldorf någon dag istället. Hon har spanat in gulddörrarna och önskat sig länge att få äta där. Så det blir nog rättvist i slutändan, även dom det känns lite taskigt att äta pizza utan henne. På lördag ska vi äta middag hos Stefan, Jocke och Jesper tillsammans med familjen Ruuth och på söndag ska vår nya kamin installeras :-) Dessutom ska Vilma på ytterligare ett kalas, ett "beach-party" och innan dess ska hon hinna med första passet på cirkus-skola. En späckad helg alltså! Nyss började hon klaga på ont i halsen, vi får hoppas att det inte blir något av det...

torsdag 12 juni 2008

Min kaxiga lilla brutta ;-)

I eftermiddags när jag gick in i Vilmas rum och tittade på förödelsen så suckade jag och sa "ge mig styrka" och hon svarar, totalt obekymrat sådär i förbifarten "ät honung mamma!". Det gick ju bara inte att göra något annat än att skratta... :-)

Lias rum börjar ta form!








Nu är väggarna målade och det mesta är på plats. Tavlorna ska upp på väggen förståss, men annars börjar det bli färdigt! Den gula färgen blev bra, men den ser inte riktigt likadan ut på fotona som i verkligheten.

Jag är jättesugen på att måla fönsterkarmarna vita, men Magnus suckade så djupt när jag sa det att jag inte har fört det på tal något mer ;-) Själv är jag inte så bra på att måla, så man kanske inte ska ge sig på fönster det första man gör...*funderar*












Nu ska jag njuta av att Lias rum är relativt prylfritt och städat tills hon blir stor nog att stöka till det... Det dröjer väl inte så länge antar jag... Men övre trappgrinden är trasig så hon får nästan inte vara på övervåningen alls just nu. För att landa i verkligheten kan jag ju då visa ett dagsfärskt foto från Vilmas rum. Detta rum är enligt Vilmas begrepp "nystädat" (fast i ärlighetens namn så har jag slälv kastat in madrassen som ligger närmast i bild i hennes rum sen hon städade igår). Det blir allt till att fortsätta med "städningen" när hon kommer hem från skolan. Jag kollade aldrig när hon sa att hon städat klart igår...

Gipset...


Idag ska vi iväg till sjukhuset och kolla att Mattes gips sitter som det ska. Det har i alla fall blivit tjusigt dekorerat!
Här hemma har förekommit heta debatter om sommarlovets längd, med anledning av att Matte slutade skolan före Vilma. Vilma har hårt hävdat att hon börjar senare i höst, men jag har nog tyckt att det lät osannolikt eftersom Matte börjar 28/8. Igår kom papperen från Vilmas klass och där stod det att hon börjar 25/8. Att Matte hade rätt gick dock inte riktigt att erkänna... När han glatt hojtade "VEM hade rätt!!!!" så hör jag henne svara tyst "Pinte pu, pag!" med förhoppningen att Matte inte skulle förstå det hemsnickrade P-språket. Men det är ju inte svåröversatt... Att hon hade fel har hon fortfarande inte medgett *s*

onsdag 11 juni 2008

En racerbeibis till...

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2657655.ab

Det händer ju trots allt då och då, inte alltför sällan faktiskt, att beibisar föds i bilen på väg till BB. Och ändå verkar det som om barnmorskorna gör allt för att få blivande föräldrar att hålla sig hemma så länge som möjligt. När Lia annonserade sin ankomst genom att vattnet gick så vågade jag inte säga ett ord om att värkarna inte kommit igång när jag ringde förlossningen... Jag sa bara att vattnet gått och att jag fött otroligt snabbt tidigare och när bm då hörde att det var min tredje förlossning så sa hon lite tvekande "ja då får du väl komma in då". Jag hann vara på förlossningen en halvtimme innan Lia var ute...

Det kan inte vara helt riskfritt att föda i en bil, och det är inte många månader på året det ens är plusgrader. När man nu byggde "Europas modernaste sjukhus", kunde man inte ha byggt förlossningen så att det fanns vettiga väntrum/utrymmen för de som trots allt hellre vill vara inom sjukhusets väggar trots att inte huvudet är ute än, typ...

Jisses vad det är kul att borsta tänderna! :-)

tisdag 10 juni 2008

Sova i båten



I lördags bestämde sig Vilma och två kompisar för att sova i båten. Jag trodde nog att de skulle komma insmygande redan vid 23-tiden, men nästa morgon när jag vaknade låg ingen Vilmis i sängen. Däremot hade grannen Peter hoppat högt när han var ute med Obbe för en stilla morgonpink (ja, det var alltså Obbe som skulle morgonpinka;-). Just när han gick där i djupa tankar och godan ro, trodde väl att hela kvarteret låg och sov, så hör han vår båt prata med honom. En pigg och glad liten röst hade den dessutom! "Hejhej Peter!" hojtade den *s*




Tyvärr är det så med Vilma, att hon måste ha med sig ett halvt bohag när hon ska sova någonstans. Båten var rikligt utrustad med både det ena och det andra efter tjejernas natt där. Jamen självklart måste man ju sätta upp en Avril Lavigne-affisch i båten så man känner sig hemma... Och så Lill-björn och mammas och pappas väckarklocka (som är kvar där än, men vi har ju Lia så det har inte varit akut att hämta den...) och några olika ombyten nattlinnen ifall man skulle ångra det första valet osv. Däremot var inte kapellet stängt när de lämnade båten, så när det började ösregna på söndagkväll fick pappsen göra en utryckning!




Båten i sitt rätta element, juni 2006

måndag 9 juni 2008

Jag har hittat en mobil...


...som skulle passa Magnus perfekt! :-)

söndag 8 juni 2008

"Jag går och fiskar, tralalalalalala"

Magnus mobiltelefon ligger begravd i dy och gyttja på någon meters djup i Avan sen Magnus senaste fisketur. Det är uppenbarligen inte meningen att han ska ha någon mobiltelefon... Först var den avstängd i över en månad, sen var hans laddare försvunnen i flera veckor och när han väl hittat laddaren var ju mobilen avstängd, och vad PIN-koden var hade han ingen aning om efter alla turer med mobilabonnemanget. Till sist fungerade allting (förutom att när han beställde ny PIN-kod upptäckte att han fortfarande ringer med Telia och inte Halebop som vi tagit för givet...). Och då lyckas han tappa den i älven! När man ringer till den så säger röstbrevlådan dessutom "Hej, jag är nog och fiskar..." Och det är ju plötsligt sannare än någonsin ;-) Nu håller Magnus som bäst på att försöka få liv i sin gamla T29 som fortfarande är hans favorittelefon genom tiderna.






Äntligen är rabarbern stor nog att baka paj av... Jag fick plötsligt ett ryck och bakade en smaskig rabarber&kokospaj och ropade in Peter&B-M på kaffe och paj. Samtidigt trillade Ewa och Håkan in på besök, så pajen gick faktiskt åt till minsta smula. Lia har förut varit lite mistänkssam mot Ewa, men nu är det väldigt bra kompisar, särskilt sen Ewa bjöd henne på vaniljsås! Rabarberpajen däremot mottogs med ogillande grimaser.





Sen lyckades vi fånga på bild att Lia kan stå själv! Det ser så ovant ut! :-)

lördag 7 juni 2008

En härlig dag...



Lia och jag har varit med Malin, Ellen och Tilde på dansuppvisning på Hägnan. Magnus grämer sig över att ha missat ett antal magdanserskor och andra mer eller mindre lättklädda dansar e ;-))
Tilde är nog hemma och tränar slöjdans just nu, hon var enormt faschinerad! :-) Nu när jag fingranskar bilden så ser jag ju nästan en celebritet. "Hot Isse" som vann SM i luftgitarr någon gång på det tidiga 90-talet står vid husknuten i blå skjorta bärande på en kasse av något slag! Har inte sett honom sen jag sist var på Stadspuben (som stängde för gott 1999).


När vi kom hem försökte Lia ivrigt att få vara med när storasyster härjade på med vattenslangen, det såg ju hur kul ut som helst! Men nej då, den förbålta grinden var hela tiden ivägen! Under tiden ägnade sig mor och far åt att färdigställa en middag som smakade mmmmmm... Grillade ryggbiffar med ädelostsmör, rödlöksmarmelad och en smaskig potatissallad med lime, balsamvinäger och färsk gräslök från egen täppa. Muuuums!




Matte är vid gott mod...







...meddelade lyckligt att doktorn sagt att det bara är bra om han spelar, för hans fingrar behöver hållas igång. Så nu är det liksom heeeelt legitimt att spela hur mycket som helst. Jag börjar undra om han skadar sig med flit ;-) Lite uppassning får han ju också!






Det SKA gå!











Fast man undrar ju lite om doktorn verkligen tänkt sig Guitar Hero? Men se det hade Matte! Han var fast besluten att det skulle gå, och visst gick det till sist! :-)




fredag 6 juni 2008

Handleden var rakt av!

:-( Men tydligen räcker fyra veckors gips, kortare tid än förra sommaren när han hade en spricka i lillfingret. Alltid något!

Filmkväll med trist slut

Matte skulle få ha filmkväll med sina kompisar ikväll och vi lovade att hålla oss hemifrån och bara titta till dem då och då. Vi åkte in till stan och köpte varsin glass, men strax efter 21 ringde Matte med andan i halsen och sa att vi måste komma hem på en gång, för han tror att han har brutit handleden när han hoppat studsmatta. Vi gasade som sjutton och han mötte oss på parkeringen där jag, Lia och Vilma hoppade av och Matte hoppade in och sen for de till sjukhuset. Så nu är vi hemma och håller tummarna för att skadan är så lindrig som möjligt :-(

När jag och tjejerna kom in satt hela gänget i soffan och tittade på splatterfilm, men en av Mattes klasskompisar tog kommandot och beordrade hela gänget till städning och uppbrott. Jag var djupt imponerad av grabbens ledaregenskaper, det var snyggt och bortplockat på tre röda sekunder. Han kan gärna få komma hit och arbetsleda när våra barn ska städa sina rum ;-)

Vilma är förresten jätteorolig för Matte. "Jag är faktiskt rädd om Matte!" säger hon bestämt. Jojo, tänk att han ska vara tvungen att skada sig för att man ska få höra henne säga något sånt!

Såhär illa hoppas vi att det åtminstone inte är!!!

torsdag 5 juni 2008

Små framsteg...

Igår gick Lia tre steg själv och idag kunde hon plötsligt stå, nästan hur länge som helst! Tuva, Ella, Rasmus och Sanna lekte med en slags vattenbana inne på gården - och det var så himla spännande att Lia helt glömde att hon stod. Sen började hon prata med Sannas&Rasmus pappa, berättade inlevelsefullt och gestikulerade, men hon stod fortfarande utan att vingla det minsta! Sen ville ju Vilma se henne stå, men då gick det inte - då var hon för trött!

Idag är det nästan för varmt...


Jisses, jag är verkligen en nordbo. Klarar nästan inte sån här väme juh! Lia verkar tyvärr vara ännu mer värmekänslig, förra sommaren gnällde och grät hon hela tiden när det var varmt, men jag trodde att hon skulle vara mindre känslig i år. Det är hon tydligen inte, däremot är hon ju både tyngre och varmare att bära på (att hon inte märker att det blir ännu varmare när hon bara ska vara i famnen hela tiden...).


Matte har badat och badat i älven, han har alltid varit väldigt värmekänslig och extremt köldtålig. Idag har han dessutom haft tjejsällskap, om hon inte är lika köldtålig måste hon vara väldigt kär som stått ut i vattnet så länge *s* Vilma håller sig till vattenspridaren. Jag tycker hyfsat synd om våra stackars barn som sover på övervåningen i denna värme, det blir otroligt varmt och kvavt däruppe även om man har alla fönster öppna. Termometern har stått stadigt runt 27-28° däruppe om somrarna, och det är definitivt för varmt för att åtminstone jag ska sova gott! Nu la vi ju beslag på enda sovrummet på nedre plan för några år sen, där är det svalt och skönt!

onsdag 4 juni 2008

Finns det något somrigare...


...än glada barn som springer i vattenspridaren! :-)) Och skratten och tjuten skulle man vilja spara i en liten burk till vintern!



Idag var det verkligen hett på eftermiddagen, så det var nästan så man funderade på att springa dit själv!




Tjejerna säger att jag är som en paparazzi med kameran. Fast jag är ju förståss en mammarazzi, enligt dem.

Vilma provade sin nya dräkt som Ewa och Håkan köpt åt henne i Thailand. Den passade perfekt! Och sval och skön känns den en sån här dag!