Stormen ryter och åskan går...

Det stormar verkligen ordentligt nu! All värme var bortblåst ur huset när jag klev upp och jag var innerligt tacksam över att ha en kamin att elda i! En kopp kaffe och en brasa var precis vad som behövdes just då. Lia och Magnus sov till kl 10, Matte ytterligare en stund och Vilma har inte rört en fena ännu, så jag fick en lång skön stund framför brasan med min kaffekopp och en deckare. Ett bra slut på det gamla året! :-)

Matte kom nyss ner och berättade att han inte kunde sova längre för att det var för kallt i hans rum - och jag lovar, då är det kallt! Han sover med öppet fönster om det så är minus tjugo, men när värmen blåser ut på det här sättet blir det på något sätt en obehgligare kyla, drag helt enkelt. Nu ligger han i badkaret och tinar upp!

Ett gott nytt år önskar vi alla vi känner och för all del alla vi inte känner också!

Stora lögaredagen för Lill-Björn

Vilma har samlat sig länge, men nu var det dags att för första gången låta Lill-Björn bada! Hon har läst "Nalle-reglerna" i Kamratposten om hur man behandlar sin favoritnalle och där står det klart och tydligt att maskintvätt är absolut förbjudet (och jag är rädd att gamle Lill-Björn skulle ramla i atomer av en sån behandling), så det blev ett försiktigt bad i balja med svag tvättmedelslösning. Ansiktet fick absolut inte blötas, för ett öga har ramlat av en gång och limmats fast, så Vilma var lite orolig att limmet skulle lösas upp.

Nu ligger han och har de mysigt på handukstorken ("hänger" var ett känsligt ord i sammanhanget, så han ligger på tork och Vilma hoppas att han är torr innan kvällen så att hon får ha honom i sängen som vanligt.

Själv är jag plötsligt jätteförkyld. Trodde inte att det skulle bli så farligt, men jag känner mig verkligen risig! I natt har jag haft vad jag kallar "Pseudo-feber", dvs jag har frusit, haft ont i alla muskler och klåda i tandköttet, men siffrorna på febertermometern stämmer inte alls överens med hur jag känner mig!

Hårddiskkrasch...

...eller något annat, omfattande i alla fall, har vår bärbara dator drabbats av. Därav min bloggtystnad. Nu får jag förhandla med barnen om datortid, och de är lite svårflörtade när de redan fått sina julklappar ;-) Matte kom hem från Ewa igår, och Vilma som sovit två nätter hos Linda kom hem idag, så nu är flocken samlad! Vi laddar för nyårsafton och jag har precis varit hos B-M och planerat menyn och vi passade på att fråga de numera tonåriga Matte och Linus om de ville äta oxfilé med oss vuxna eller om de ville äta enligt det upplägg som härstammar från den tid då de var små och extremt matkräsna, dvs barnanpassad mat i förväg hos oss om vi andra äter hos Ruutharna och hos Ruutharna om vi andra äter hos oss. De ville "äta som vanligt" och önskematen var grillkorv och pommes frites... Ja, de är verkligen anspråkslösa. Billigt blir det ju i alla fall! ;-)

Menyn i övrigt... Det blir vårrullar som Stefan tar med sig till förrätt, i övrig beprövade kort som inbakad oxfilé med klyftpotatis och Madeirasås till huvudrätt och Tiramisú till efterrätt. Vi får experimentera någon annan gång!

Lia är nöjd över att ha fått hem brorsan och vill mysa med honom hela tiden!

Snodde mammas plats!

Jag reste mig från min bok och min favoritplats i soffan för att svara i telefonen, och när jag kom tillbaka var både boken och platsen upptagna!

Bokens titel? "Min bror Thomas Quick". Avancerat för en ettåring, må jag säga... ;-)

Julaftonskväll...

...och allt har gått bra. Vilma är nöjd med sin julafton, trots att hon fick ett litet bryt i förmiddags och längtade efter Matte (nu har det gått över och hon vill inte riktigt kännas vid att hon saknat honom).

Vi hann med krubbgudstjänsten i Domkyrkan i år också. Det var knökfullt, vilket lyckligtvis betydde att vi fick ta plats uppe på ena läktaren. Bingo! Läktaren är ett begränsat utrymme, där dörrarna ut till trappan kunde stängas och Lia kunde springa omkring ganska fritt. Hon hittade några ungefär jämnåriga kompisar och de busade friskt. Kan väl inte säga att jag kunde koncentrera mig på gudstjänsten precis, men det är mysigt att vara där i alla fall. Hotade vaktmästaren med att släppa lös Lia på mixerbordet, han verkade inte sugen på det! ;-)

Lias första mer medvetna möte med jultomten gick väl sådär. Först var hon vettskrämd, men efter ett tag verkade hon tycka att tomtens röst var rätt bekant. Hon släppte i alla fall mormors hals och intresserade sig för alla spännande papper och band som började prassla och frasa runt henne. Vilma fick de presenter hon önskat sig, Hello Kitty-kudden som hon suktat efter sen julskyltningen och en klänning som hon kvittrar över att hon känner sig helt förälskad i, Sims-spel, en locktång med utbytbart "huvud" så att den även kan bli plattång och krustång, filmer; "Camp rock" utlöste särskilt höga lycko-tjut, och en rejält tilltagen sminkväska för experimenterande på makeupfronten. Nya slalomglasögon, en kareokemikrofon och lite annat smått och gott.

Nu sitter vi och softar framför TV:n. Råkade zappa in lite julmagi i form av en konsert med gamle Led Zeppelin-räven Robert Plant och countrysångerskan Alison Krause, så fruktansvärt bra! :-) Har tänt en brasa i kaminen och bara njuter (ja, när Lia äntligen somnade efter en lång och hård kamp...).

Varför tomten har startkablar till skärp? För att kunna tjuvkoppla renarna förståss! En i svansen och en i pungen så springer de som spjut i natten påstår tomten och det har han ju förmodligen prövat ordentligt...

God jul!

Det blev en tidig kväll för familjen Blom igår! :-) Ja, jag vet inte hur det blev med Magnus och Vilma, men Lia hade inte sovit middag och slocknade strax efter 20. Så ljuvligt! Hann t o m ta ett skumbad innan jag själv däckade vid 21.30... Ändå sover hon fortfarande, nu är klockan 8.15 och jag har inte hört ett pip från sovrummet! :) Annat blir det nog om något år framåt, då kan man nog bara drömma om att hon somnar tidigt dagen före julafton, och sen tar sovmorgon...

Nu hälsar vi god jul till alla, och speciellt till brorsan som är hos sin mamma sen i förrgår!

Justress eller begynnande senilitet?

Ja, det känns skönt att det är jul så att man har julstressen att skylla på. Fast egentligen är det nog inte så stor skillnad vilken tid på året det är.

Igår skulle jag skynda mig att handla lite till middagen och sen komma hem så fort som möjligt för att Magnus skulle iväg och åka slalom. Sprang ikapp bussen och hoppade på den och satt sen i ett halvstressat sinnestillstånd och funderade på vad jag skulle handla till julaftonen. Fick plötsligt för mig att jag åkt för långt, och kastade mig av bussen som stannat för att någon annan plingat. Först när jag klivit av upptäcker jag att jag att jag har två busshållplatser kvar innan jag är hemma. Det var inte mysigt att pulsa sig hem ute i plogkarmen för att inte bli överkörd när bilarna ven tätt förbi.

Idag när jag skulle handla på lunchen så hade ICA-affären hyrt in någon idrottsförening som packade varorna åt kunderna. Jag vet ju att det är så, det har varit så varenda jul de senaste typ tjugo åren i varje fall. Jag höll ändå på att kasta mig över killen och fräsande fråga vad tusan han gjorde med mina matvaror. Behärskade mig i sista stund. Tur det i alla fall...*s*

Och om jag fick en krona för varje gång jag de senaste dagarna hoppat till och tänkt "åh jösses, jag har glömt att vattna granen, nu kommer den att barra som sjutton innan julafton". Å andra sidan hade det ju kunnat vara värre, jag hade ju faktiskt kunnat ta mig för att vattna den. Min far har vattnat en plastblomma en hel sommar när han hade uppdraget att åka förbi villan i G-stad och vattna på väg till stugan efter jobbet. Så man förstår ju vem man släktar på ;-)

Riskerar att bli kvarglömd på ICA?

Läget fortfarande under kontroll...

Helt enligt tidsschemat är julhandlandet på ICA-Maxi avklarat, och det gick förvånansvärt smärtfritt, har helt klart varit med om värre. En gång tog jag sista kundvagnen på Kvantum... Har väl varit med om bättre också iofs, enklaste julhandlandet var medan gamla ICA-handlaren här i byn höll igång affären, då handlade jag allt jag behövde på ett kick, ensam i affären medan alla andra trängdes på Kvantum! :) Gamla ICA-Hasse hade t o m manuell chark i den pyttelilla butiken *förlorar mig i drömmar över den flatrökta skinkan*

På ICA-Maxi var det väldigt rensat i hyllorna, jag undrar om de får in fler varor imorgon, annars blir det inte roligt om man måste handla något under juldagen eller annandagen. Nåja, det finns ju hämtpizza! :) Gravlax blev jag utan, och senap, för det fanns bara sötstarka varianter som inte kändes något vidare till julskinka. När det kommer till senap är jag inte lokalpatriot, senap till julskinka ska vara skånsk och inget annat om någon frågar mig! Slotts original funkar ju också, men som sagt, de sötstarka varianterna får vänta tills något annat ligger på tallriken!

På besök i jultomteland!

Idag har vi fått en injektion jul hos min totala julpyntsöverman Ewa. Det tar mig en hel kväll att få upp vårat blygsamma julpynt med gardiner och allt, jag vågar inte tänka på hur lång tid det skulle ta för mig att få upp lika mycket som Ewa har! Mattias påstår iofs att hon börjar trava julklapparna under granen strax efter hans födelsedag i mars, men jag tror att han överdriver liiiite! Men bara lite ;-) T o m badrumsspegeln har fått "julkläder"! Tyvärr var jag tvungen att använda blixt när jag fotograferade, julpynt ska egentligen inte fotograferas i så skarpt ljus, men nu fick det bli så om det skulle bli några bilder alls! Har fått Ewas tillstånd att visa upp "tomtereportaget" :) T

Stilla morgon

Det har snöat lite lätt, såpass att det vackra vita är tillbaka efter veckans trista blidväder. Alla sover utom jag, det är på morgonen jag har en chans att få lite tid för mig själv och denna morgon har jag använt till att tona håret. Jag köpte hårtoningen för kanske en vecka sen, men det har inte blivit tid till det på kvällarna, i tisdags tänkte jag göra det men då kom Matte precis hem från en träning och behövde duscha (det går inte att duscha samtidigt i våra två badrum), så jag skippade det. Nästa gång jag täkte att det nog fanns en stund över för hårtoningsprojektet så var hårfärgspaketet spårlöst försvunnet! Jag tänkte att när jag tidigare tog fram det men ångrade mig, så hade jag nog satt det någonstans högt upp eller i ett skåp, Lia-säkert i varje fall, så jag har letat och letat och stundtals allvarligt funderat på om seniliteten börjat slå till. Tills igår, då hittade jag det bakom draperiet i hallen som döljer allsköns bråte. Bit- och bändmärken på förpackningen talade sitt tydliga språk om vem som "lånat" det...



Igår var vi hos Tilde och Ellen på mysigt julfika. När Ellen och Lia springer omkring får man en vision om hur det måste vara att ha tvillingar. Nu var vi ju fyra föräldrar till att hålla reda på dessa två glin, för Tilde och Vilma behöver man ju inte jaga på samma sätt. Men ensam hemma, med en Ellen och en Lia som sprang åt varsitt håll och hittade på hyss, då hade man hållit sig sysselsatt om man säger så! Jag ägnade en tanke åt den här familjen!

Men söta är de, Ellen och Lia, när de försöker kommunicera på sitt eget sätt! :)

Nej, nu måste jag nog gå och skölja ur hårtoningen innan håret ramlar av!

Glitter och glamour (man tager vad man haver)

Vi blev tvugna att strippa granen för att få igång belysningen, så Lia fick tillgång till sitt favorit-blingbling en gång till, en liten stund i alla fall!

Graneländet är fortfarande mörklagt...

Ska ta tag i det imorgon...

Granen står så grön och grann i stugan...

Så var granen på plats. Julgransbelysningen var naturligtvis trasig och jag har gjort en chansning och satt upp den ändå, håller nu tummarna för att det bara ska vara någon glödlampa som behöver bytas ut!

Först skulle ju foten monteras, och det var inte fullt så enkelt som det låter. Magnus muttrade en aning innan han fått alla delar på plats.

Resten av granen monterade Vilma och Wilma L, som är plastgranveteran i jämförelse med oss!

Vilma pyntade hämningslöst och lyckligt, tyvärr har hon en lillasyster som var minst lika intresserad. Särskilt en girlang av silverkulor fångade lillsyrrans intresse, och det var med nöd och näppe jag hindrade henne från att strypa sig i den efter att ha lindat den ett antal varv runt halsen.

En pumla föll offer för Lias omilda behandling, men annars gick det förvånansvärt bra. Men vi får se hur länge vi står ut med att ha granen framme... Helst över julafton i alla fall.

Nu hoppas jag att alla bloggläsare håller sina tummar för att julgransbelysningen skall tuffa igång efter några utbytta lampor. Jag vill inte, inte, inte göra om hela proceduren en gång till! Så roligt ska vi inte ha det! Vilma och jag hade inte riktigt samma uppfattning om några basala saker inom julgranspyntsområdet. 1. Hur glittret ska placeras (men där modifierade jag diskret som den julpolis jag är) 2. Hur mycket julgranspynt som är lagom (Vilma vill helst ha en pumla på varje barr). 3. Om det är snyggt eller inte med en rosa pumla mitt bland alla röda (julpolisen konfiskerade och lovade henne att ha den lilla plastgranen i sitt rum och få hänga den full med rosa pynt. Att hitta och montera den lilla granen får bli hennes fars problem under morgondagen när jag är på jobbet i godan ro ;)

Vill förresten påpeka att det inte är jag som matchat ihop Lias tröja och byxor!

Kan man sova godare?

Den här bilden är tagen 9.20 i söndags morse. Det är den tredje bilden jag tog med blixt av Lia utan att hon vaknade. Annat är det på kvällen...

Just ikväll var kampen lång och seg, jag och Magnus brottades med henne i skift i sammanlagt bortåt en timme innan hon slocknade vid 22.20. Ändå hade hon inte sovit middag särskilt sent eller länge. Dags att sluta helt? Fast när hon börjar på dagis behövs nog middagsslummern ändå.

I söndags blev det inget middagssovande, men då var det å andra sidan hyfsat svårt att hålla henne vaken i bilen på väg hem från Vilmas dansträning. En minuts mikrosömn gjorde att hon ändå var vaken till 21... Ibland undrar jag vad hon går på!

Jämmer och elände! (och lite botgöring).

Igår var det miniuppvisning i Vilmas dansgrupp, och några grupper till. Tyvärr var det inte i någon riktig uppvisningslokal, utan i själva danslokalen, och naturligtvis knökfullt av föräldrar till dansarna. Magnus åkte slalom, så jag åkte dit själv och tog Lia med mig, vilket naturligtvis var optimistiskt på gränsen till idioti. Jag hade en plan om att ta med lilla sittvagnen och få henne att sitta i den, men det var så trångt att det inte gick att ta in vagnen, och hålla henne i famnen utan att hon skulle börja gallskrika var som sagt - optimistiskt! Hon har lärt sig att ropa "aj, aj!" när hon inte vill bli fasthållen, jättekul i en folksamling... ;)
Så när Vilma kom ut och sa att hon ville köpa fika så sa jag "men vadå, du ska ju precis in och dansa" och hon tittade oförstående på mig och sa "men jag har ju precis dansat!". Ridå liksom! :(

Vilma var ganska ledsen och besviken men insåg snart att hon hade ett fint förhandlingsläge, så igårkväll blev det knäckkokning som plåster på såren. Egentligen var jag ju lagom sugen på att ställa mig och koka knäck efter att vi kommit hem från dansuppvisningen, men vad gör man inte för att gottgöra förorättad dotter. Samma dotter framförde även klagomål på vår julgran, vi har haft en liten provisorisk plastgran eftersom vi har haft en riktig gran som klätts på julaftonskvällen efter allergiska gästers besök. Men nu ville hon att vi skulle skaffa en riktig plastgran och klä den före jul, och så får det bli. På lunchen idag har en plastgran inköpts!

Häng, som brorsan!

Snögubbeparad

Gårdagens kräksnöande och nollgradiga temperatur inspirerade kvarterets små konstnärer till oanade stordåd och snögubbarna stod på parad igårkväll! Den största är nog över 2½ meter hög, den går i alla fall över altantakets höjd, om man tänker på att ögonen är hockeypuckar så förstår man att den är rejält stor! En snödinosaurie har också tagit plats i paraden.

Åååååh! Vill ha!

Det är inte så ofta jag drabbas av ha-begär när det gäller baby- och barnkläder, har varit helt nöjd med alla ärvda kläder Lia fått så jag har inte känt något större behov av att handla. Men hade jag hittat den här bodyn förra julen hade jag definitivt inte kunnat hålla fingrarna ifrån den! Såååååå cool! Dessutom gillar jag Johnny Cash väldigt mycket. Och när vi var kvar på BB med Lia så var det just "Folsom prioson blues" som fastnat i min hjärna så det var den jag sjöng som vaggsång för min lilla nyfödda. Och 1968 var ju ett bra år... ;) Men den finns inte i Lias nuvarande storlek tyvärr.

Vilma luciapyntar

Vi ligger lite lågt med lussefirandet i år, Vilma är lite för stor för att uppskatta hemma-lussande till fullo och Lia är lite för liten för att riktigt bry sig.

Istället pyntade Vilma både sin far och morfar riktigt tjusigt om än inte så juligt kanske.

Vilma har sovit hos mormor och morfar och haft det mysigt i natt. Hennes föräldrar vägrade kallsinnigt att se Idol-finalen och eftersom vi för närvarande bara har en TV så åkte hon resolut till mormor och morfar. Och Kevin vann ju, så hon är nöjd och glad!

Späckad vecka går mot sitt slut...

Tisdag efter jobbet var jag med Vilma i stan, hon fick sin sista vaccinationsomgång i den studie hon ingår i. Nu har det tydligen beslutats att alla flickor i hennes ålder ska få det där vaccinet, så hon är ganska nöjd med att redan ha fått det!

Onsdag var det öppet hus med luciatåg och pyssel på Vilmas skola. Trevligt och mysigt. Luciatåget är lite speciellt, det är alltid stjärngossarna som spelar huvudrollen där med sina höga strutar som de dekorerat med blinkande neonlampor.

Torsdag var det dags för personalfest på Western Farm i Boden. Gott julbord och fartig show, den abonnerade bussen gick hemåt 23:30 men när den stora partypinglan Helena fick chansen att åka hem i förtid så nappade hon snabbt! Hann t o m hem innan Vilma somnat :) Tror det finns de som är lite tröttare än jag idag, och en av mina kollegor säger sig vara lite orolig i magen, men hävdar bestämt att det beror på det svaga kaffet som serverades efter julbordet.

Två kollegor testar den mekaniska tjuren!

Vår lilla nattuggla

Nu börjar dygnsrytmen lika vilken genomsnittlig tonåring som helst för Lia. Vi får vara glada om vi fått henne att somna innan vi själva går och lägger oss. Å andra sidan sover hon länge på morgnarna, men vi måste ju dra tillbaka dygnsrytmen några timmar när hon ska börja dagis, deras middagsvila börjar ju nästan när hon normalt vaknar. Nä, nu överdrev jag lite, men jag fick faktiskt väcka henne strax före 9.30 på söndagsmorgonen. På kvällen är hon desto piggare som sagt! Kvittrar som en lärka och vare sig vagga, sjunga eller något i den vägen har någon som helst effekt.

Såhär bekymrad ser man ut när man fått pyjamas på sig och börjat misstänka att ens föräldrar tänkt stoppa en i säng!

Det bor en sock-terminator hos oss...

Ett av de hushållsarbeten som gör mig mest på dåligt humör är att para ihop sockar. För det första är det skittråkigt och för det andra brukar resultatet vara frustrerande. Jag har hört att många familjer har sock-monster som äter upp den ena sockan i varje par, men det sock-monster som bor hos oss är aggresivare, slugare och farligare än andras sock-monster. Av den rikliga tillgången på föda har det vuxit sig stort och starkt och utvecklats till en sock-terminator. Jag är helt övertygad om att det är någon sorts intelligent livsform, det har i alla fall sinne för att retas. Hela tiden hittar jag sockar som är nästan likadana. Nästan, men bara nästan. Som de här t ex. Tillräckligt lika för att man vid en hastig skymt ska få för sig att man hittat ett par, men tillräckligt olika för att man inte riktigt med högburet huvud ska kunna sätta på sig en av varje och låtsas som om det regnar...

Vilma har massor av enfärgade rosa sockar som vi köpt på HM genom åren, Matte har motsvarande gråa. Där har sockmonstret en alldeles särskild taktik! Han ser till att alla sockar byter färg och form litegrann vid varje tvätt! Har man alltså från början fem par såna sockor, så har man efter tvätt tio uddasockar. Mums för en monstermage!

En kollektion röd-rosarandiga sockar. Dock inga som är exakt lika!

Sockmonstrets julbord! Ett par hittar jag i alla fall på bilden. :)

Är huvudet dumt får kroppen lida! ;-)

Det verkar ju alltid så mysigt... Julmarknad i kyrkbyn och på friluftsmuséet Hägnan, knarrande snö, facklor och marschaller i vintermörkret, tomtar, glada barn som åker häst och släde bland de gamla husen. Tunnbrödsbak i bagarstugan, gamla mor som sitter och berättar framför brasan i storstugan i Gammelgården. Mysiga små torgstånd som säljer genuina produkter, ja ni vet...

http://www.lulea.se/forbesokare/nyhetsarkivforbesokare/julmarknadochvarldsarvsdag67decemberigammelstadskyrkstad.5.7a782dd411daff7464a80008175.html

Fast i praktiken... Först är man redan slut innan man fått i Lia mat, fått på båda ungarna kläderna och stuvat ner Lia i vagnen. Sen talar Vilma om att hon har sina skor i bilen som är med Magnus på jobbet. -15° ute! Letade fram gummistövlar som hon fick ha när vi gick den korta biten till mommo och moffa. Först när vi kom fram dit berättade hon att hon inte hade några vantar på sig. Man tror ju att hon är stor nu... In i mommos och moffas bil, åka förbi Magnus jobb och hämta Vilmas skor, till bankomaten och ta ut pengar. Väl framme vid Hägnan leta en parkeringsplats, veckla ut vagnen och knalla in på området. Började frysa om fötter och händer redan på väg mellan parkeringen och Hägnan.

Konstaterade att det inte var så lätt att ta sig in i de uppvärmda husen med barnvagn, så för att gå in i handelsboden lyfte jag Lia ur vagnen och sen fick jag inte ner henne i den igen. Kan gå själv! Jo... Men mitt i trängseln av människor och häst med släde så vill man ju inte ha henne springande riktigt hur som helst. Vi hade olika åsikt där. Väldigt olika... Bära skrikande, sprattlande 11-kiloskropp blir snabbt tungt. Vilma försvann så snart det gick att försvinna. Leta Vilma med skrikande Lia i famnen, jättekul! Mommo föreslog fika, vi andra nappade snabbt på att krypa in i den till café omvandlade mysiga bondgården. Som naturligtvis var knökfull. Där gav jag upp totalt och vi bestämde oss för att fika hos mommo och moffa istället. Bra beslut. Men svårt att förklara för Lia, som blev helt vansinnig när jag spände fast henne i bilstolen. Vrålade hysteriskt hela vägen hem till mommo.

Nästa år ska vi inte, inte, inte gå på julmarknad på Hägnan.

Stjärnor på snö och Stjärnor på is

Mina stjärnor på snö har tillbringat dagen i Kåbdalis, och nu är de ganska möra. Lagom för att hänga i TV-soffan framför Stjärnor på is. Men efter ett par isdansnummer började Vilma träna piruetter på vardagsrumsgolvet och Lia försökte hänga med så gott det gick. När Markus Fagervall håvade in full pott blev hon lyckligare än lyckligast! :) Och som en extra bonus satt "näst-favoriten", Poodles-Kicken i publiken tillsammans med resten av pudlarna!