fredag 19 september 2008

En chockartad insikt för Vilmisen!

Vilma gillar blodpudding väldigt mycket, (får hon ju gärna göra, billigt och bra). Eller har gillat kanske man ska säga... Vi får väl se om hon hämtar sig från chocken ;) Vi pratade mat och kom av någon anledning in på blodpalt (som Magnus ständigt suktar efter men som jag vägrar laga...), jag sa att hon kanske skulle tycka om det eftersom hon är så förtjust i blodpudding. Hon frågade hur gör man det, och jag svarade att det nog mest bara var blod, mjöl och lite salt. "BLOD!!!!" ylade hon, "bläääääääh vad äckligt"! Jag frågade lite försiktigt vad den stora skillnaden mot blodpudding var, och hon bleknade helt klart över beskedet att det var ungefär samma ingredienser. Lite förundrad var jag ju över att det aldrig hittills slagit henne att blodpudding skulle kunna innahålla blod, men för all del, det är ju inte sjömän i sjömansbiff precis!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ungefär som när min bror upplyste mig om att det var kaninkött i frikassén... :-(
Och den som var så gooood.

Anonym sa...

Hejsan.

Magnus kan nog inte,och har inte glömt blodpalten jag gjorde,när vi var ensamma.
Hälsningar.

Far-far

DyschDysch sa...

Hej!
Ge henne en stund eller några år som kommer nog Blodpuddningslängtan tillbaka, de gjorde den för mig. De är ju super gott som sagt o billigt, men just där i chockstadiet gick de inte äta. Ungefär som me älgtunga men de går ner de me nu förtiden.
Hoppas ni har de gott i Lule.
Kram
Kiki

Malin sa...

Ja blodpudding är ju inte en av mina favoriter så jag ska nog bara vara tyst....
Men billigt är det ju....
Vi har testat det på Tilde nån gång och hon verkade gilla det!!
Jag har suttit där i 30 minuter och försökt pilla i mig en liten bit - man måste ju hålla skenet uppe!!