Vilma har en rätt skön attityd ibland, det finns definitivt inget "ursäkta-att-jag-finns-till" i henne. När hon lyckades få ner Magnus i bassängen på Eden så använde hon honom rätt flitigt som sitt privata klätterträd och naturligtvis lyckades hon då och då få in en och annan klockren spark på känsliga områden. När Magnus kvidande, dubbelvikt klagade över de smärtor hon tillfogat honom tittade hon bara på honom och sa obekymrat "vadårå, det är väl inte mitt fel att du är kille" och klättrade vidare. Nu ska vi bara jobba lite på empatin också! ;)
1 kommentar:
Ja phuu
Skicka en kommentar