måndag 10 november 2008

Alltså, jag brukar inte...


...lägga någon energi på att bry mig i vad folk väljer att ha på sig för kläder, smycken eller öht vad de väljer att göra med sitt utseende. Men det händer ju ändå emellanåt att jag tänker att det känns obegripligt varför man väljer vissa saker. Som tungpiercing. Kunde inte sluta titta på en tjej på bussen idag, det är inte smycket i sig som gör mig förundrad, det är ju inte stor skillnad mot ett vanligt örhänge och sitter de i ögonbrynet eller naveln eller så, så tänker jag knappast på dem. Det är de munrörelser som piercingen framkallar när den sitter i tungan som gör att jag inte riktigt finner det så attraktivt. Tjejen på bussen hade dels två stora stavar rätt genom tungan som hon med jämna mellanrum tryckte upp mot överläppen och det ansiktsuttryck som den grimasen skapar ser inte direkt intelligent ut om man säger så. Hon varierade med att trycka ut piercingen som satt mellan hakan och underläppen med tungan, vilket skapade "korkat ansiktsuttryck nr 2".


Jag menar, de flesta av oss lägger säkert en massa tid på att låtsas vara lite mer intelligenta än vi faktiskt är ;) men piercingar som framkallar just de där ansiktsuttrycken sabbar alla såna försök ganska effektivt. Kanske var just den här tjejen skolans ljus, en blivande hjärnkirurg eller stjärnadvokat, vem vet. Vore skönt om det här modet klingade av lite innan Vilma är så stor att man inte kan hindra henne ;) Just nu tycker hon att det ser jättefånigt ut, men om den åsikten håller i sig vet man ju aldrig.

1 kommentar:

Anonym sa...

Herregud, jag ser henne framför mig och fattar precis! *S*