En trevlig söndagspromenad...

...eller inte! Idag verkar Lia vara feberfri även om hon är ynklig och klen (kan inte kolla om hon har feber, stjärttermometern är försvunnen, och jag börjar fundera på om hon har haft förstånd om att gömma den!) så vi tänkte stoppa ner henne i vagnen och promenera till Gammelstad och handla. Eftersom hon trots allt fortfarande är sjuk så var vi ju inställda på att hålla henne så varm som möjligt, så jag tog fram åkpåsen och började förbereda vagnen.

Lia gick i totalstrejk när hon såg åkpåsen "JAG VILL INTE!!!!!!!!" meddelade hon väldigt tydligt om man säger så. Vi var ändå fast beslutna att hon skulle ner i den och det gick nästan vägen med milt våld (och lite bitskador i mammas hand). Vi knallade iväg, med Lia hängande gränsle över ena sidan på vagnen och tänkte att hon ledsnar väl och sätter sig. Det gjorde hon inte, hon vrålade bara högre och högre, och när vi hunnit något kvarter bort slet hon av sig både vantar och sockor. Nu ville vi ju verkligen få ner henne i åkpåsen, men nej, det var inte förhandlingsbart. Till slut så stannade vi vagnen och lät henne kliva ner på asfalten, barfota, och tänkte att då känner hon väl att det inte är så skönt. Det gjorde hon visserligen, men så fort vi lyfte upp henne i vagnen vrålade hon i alla fall "JAG VILL GÅ SJÄLV!!!!!!". När vi hunnit kanske en dryg km, vid Sunderbybäcken gav vi upp. Varken jag eller Magnus har någon ork efter förkylningen så vi vände helt enkelt på klacken, spände fast Lia i vagnen på ett sätt som skulle ha hållit fast Houdini och gick hem. När vi gick in på gården så sa vi "nu har vi åkt vagn klart, nu är vi hemma!" och gissa vad Lia vrålar då?

"NEEEEJ! JAG VILL ÅKA VAGN!!!!" naturligtvis...