Hysterisk dröm!

Vanligtvis brukar jag redan vara på väg att vakna när väckarklockan ringer, men i morse sov jag djupt och var mitt i en dröm, därför kommer jag också ihåg vad jag drömde. Och himmel vad jobbigt och rörigt allting var i drömmen! Klart relaterat till vårt nya (nya och nya, det togs i bruk vid nyår) bokningssystem på jobbet.

Lia var pyttebeibis igen och skulle döpas. Jag hade bett min arbetskamrat Anna Krigsman döpa henne, och dopet skulle ske i en väldigt risig och smutsig lägenhet i närheten av där vi bor. Vem som egentligen bodde i lägenheten var rätt så oklart, och vem som egentligen var pappa till Lia var också i drömmen rätt oklart. Har en stark känsla av att det var en ruskigt slemmig typ som jag inte alls skulle ha velat ha som far till mitt barn i verkligheten.

Dopet var bokat till kl 9 en lördagsmorgon, vilket jag och Anna skrattat gott åt denna morgon. Anna är nämligen en av de mest morgontrötta personer jag känner, och att hon skulle ha gått med på den tiden är inte helt troligt om man säger så. Anna dök naturligtvis inte upp och jag började grubbla på vad det egentligen stått i bokningen, tokfrustrerad eftersom jag inte hade tillgång till en dator.

Gäster började anlända, på snöskoter, och helt plötsligt dök det upp en massa fika och tårtor från ingenstans (man behöver inte vara drömtydare för att gissa att min hjärna just nu är lite upptagen av vad jag ska baka till Mattes födelsedag nästa lördag...). Alla började fika och glömde bort att det fanns ett barn som skulle döpas. Lia behövde byta blöja, och jag öppnade dörren till badrummet som var det absolut smutsigaste och grisigaste jag sett sen "Rent hus" gick på TV förra vintern.

Men jag tror nästan att Anna hann dyka upp och börja döpa innan jag vaknade. Och nöjt konstaterade att jag låg i min egen säng, med min egen lagvigde make bredvid mig - och inget dop fanns på dagens agenda! :-)

Djupfryst som en glasspinne!

Lokaltrafiken och jag har inte varit i full harmoni denna morgon, just nu sitte jag och tinar upp tårna på elementet på jobbet.

För det första så såg jag ju inte på termometern hur kallt det var i morse! Borde ha känt det när jag hämtade tidningen, men jag var väl för sömnig. Gick till bussen kl 07.00 som vanligt, men missade den buss jag brukar åka med! Den svischade förbi precis när nästan var framme vid hållplatsen, satte mig och väntade på nästa som gick 7.10 från sjukhuset och är framme hos oss sådär tio minuter senare. Hoppade på den och satte mig tillrätta. Då ringer Magnus och berättar att jag fått med mig bilnycklarna så att han inte skulle ta sig till jobbet... Jag hoppar av efter två hållplatser för att ta en buss tillbaka, och missar precis bussen från andra hållet med några sekunder. Ställer mig och väntar på nästa, tio minuters väntetid - men naturligtvis var den bussen försenad så att jag nog stod där bortåt en kvart innan den kom. Vid det laget var jag rätt djupfryst!

Skyndade mig hem och slängde in nycklarna, tillbaka till busshållplatsen - klockan var nu 7.50 ungefär - och ställer mig att vänta på bussen. Som naturligtvis var försenad. Jag nästan grät innan jag såg bussen komma runt kröken. Sätter mig tillrätta igen, och den här gången hinner jag nog åka fyra hållplatser innan busschauffören stannar och meddelar att bussen gått sönder, så vi måste byta! Knatar över till den nya bussen som naturligtvis står med alla dörrar på vid gavel. Ny väntetid innan chauffören bytt plats, programmerat in kortläsaren och allt vad han skulle göra. Framme på jobbet vid 8.30! Nu sitter jag här och skakar och får inget vettigt gjort förrän jag tinat upp lite.

Vilmisen ska åka skidor ut till Tomholmen med skolan... Hoppas, hoppas att de ställer in, det måste vara fruktansvärt kallt ute på isen idag. Gissa om jag har fått vatten på min kvarn att skidveckorna ligger alldeles för tidigt på året!!!

Nu har jag beställt såna här: Slippies! :-)))

Grillsäsongen känns lite avlägsen...

Tog denna bild tidigt igår morse. Det är utegrillen som sticker upp sin skorsten i hörnet bakom skaftet på snöskoveln. Och den andra eldstaden (sa jag att min man tycker om att elda?) som syns som en kula långt fram i bilden.

Men när solen väl sätter in alla krafter så går det snabbt, och jag köpte mig glatt en grillkokbok på bokrean igår! :-) Jag börjar ha några stycken...

Semlor är gott!

Semlor är goooottt! Det kan ju förståss bli lite kladdigt, och då är det ju tur att man har en klänning att torka av sig på! :-)

Nu räcker det va..?

Nu har jag de senaste dagarna gått och försökt tänka på alla otrevliga saker som vi INTE drabbats av. Jordbävning, svåra sjukdomar, krig och naturkatastrofer... Lite snö ÄR ju inte mycket att klaga på i jämförelse, men jag är ändå kraftigt less nu! Allra minsta lilla sol gör mig på så otroligt mycket bättre humör, jag tar betydligt hellre fler minusgrader - för det går att klä sig mot. Piskande snö gör mig på dåligt humör helt enkelt.

Å andra sidan blir jag ju väldans tacksam när jag tänker på den stora garageinfart som vi INTE har :-) Iofs har det ju biverkningen att vi inte heller har något riktigt garage, men det klarar jag mig så gärna utan. Vet inte om Magnus håller med mig till 100% där ;-)

När mina föräldrar hade hus hade de en rätt så rejäl garageinfart att skotta upp, först på morgonen för att få ut bilen - sen på eftermiddagen när plogbilen levererat hela kvarterets snö i en tjock, stenhård sträng tvärs över vår infart. Att de inte blev galna... Numera, sen de flyttat till lägenhet, brukar min käre far säga att det inte finns någon musik som är så vacker att den kan konkurrera med det ljuvliga ljudet av fastighetsägarens traktor...

Samme far utvecklade ett expertöga för garageinfarter under de 37 år de tillbringade i huset. Finns inget hus så tjusigt och lyxigt att det skulle ha imponerat på honom om det haft en svårskottad garageinfart! Absoluta bottennappet i hans ögon är vinklade gargeinfarter, där man måste skotta upp en onödigt stor yta för att kunna svänga bilen och köra in. Eller källargarage, där all snö samlas mot garagedörren och måste skottas bort i uppförsbacke... Nej, inte en centimeter utöver vad som behövs för att få in bilen ska det vara! Sitt drömhus hittade han på Gültzau-udden, där garagedörren går alldeles jämnt med gatan.

Frostat av frysen!

Det är en sån där sak som jag gruvat mig länge för, men nu är det gjort. Frysen är avfrostad! Jag började inse att det inte är så länge till som man kan vara säker på att det är minusgrader hela dagen :-)))

Jag började på morgonen, precis när Magnus åkt till jobbet, packade innehållet i kartonger och ställde ut på förstubron och så slog jag av frysen och väntade på att den skulle börja tina upp. Väntade och väntade, och efter några timmar började möjligen de yttersta kanterna på hyllorna se lite svettiga ut, men så mycket mer hände inte. Fem-sex timmar senare när Magnus kom hem från jobbet hade fortfarande inget hänt.

Vi åt upp en smarrig glasstårta, som blivit lagom mjuk och fin ute i 4 minusgrader på bron, men frysen var lika frusen som förut. Vid närmare undersökning så upptäckte Magnus att den faktiskt inte gick att slå av överhuvudtaget! Frysen stod på full sprutt fastän den var avslagen, så undra på att ingenting hände. Det blev till att montera ner en hel del lister, lyfta ner överskåparna och dra ut frysen mitt på golvet så att det gick att dra ur kontaken - och äntligen började det smälta och droppa som den ljuvaste vårdag! :-) Innan allt var klart var det väldigt sent på kvällen, så frysvarorna har fått stå ute över natten också - men nu är allt på plats!

Lia är väldigt kluven till glass! Hon tjöt och ville ha när vi åt glasstårta, men när hon fick smaka så backade hon direkt. Och så fort man tagit bort skeden så tjöt hon igen och ville ha...

Viljornas kamp!

Magnus ringde och lät helt förstörd efter att ha lämnat Lia på dagis. Han hade beräknat 20 min för att klä på henne, det borde ju räcka rätt bra, men det var på håret att han hann till jobbet. Lia hade verkligen, verkligen bestämt sig för att hon inte ville ha någon overall på sig. Dock var det -18 grader, så det fanns inte så mycket att välja på. Stark är hon också det lilla livet... Till slut vann Magnus i alla fall. Den här gången i alla fall!

Trivs bättre i morgonrock....