Hur jag frös ut och utmattade min äldsta dotter ;-)

Ikväll, efter att vi ätit en god grillmiddag och mor och far druckit varsitt glas rödvin och satt och myste i soffan kom Vilmisen på att hon ville ut och cykla med hela familjen. Temperaturen orkade väl knappt över tiogradersstreäcket och det har funnits tillfällen då jag varit mer sugen på en cykeltur kan jag lova... Men Vilma är ju inte den som ger sig, så till sist var i alla fall hon och jag på väg. Jag tittade på hennes kläder, caprishorts och kortärmad t-shirt och tänkte "jaja, ju fortare hon fryser, ju fortare vill hon hem..." och drog på mig en tjock fleecetröja. Vilken god mor man är ;-) Jag huttrade och frös och hon tittade helt oförstående på mig och sa "men mamma, det är ju varmt" men när vi cyklat runt ett par kvarter, och sen över till Gammelstad så sa hon äntligen "kan vi cykla hem nu, jag fryser" och jag gick ju snabbt med på det.



På väg hem så tävlade vi, och det är ju kanske lite småorättvist med tanke på storleksskillnaden på cyklarna. Vilma pinnade på som en liten iller, och jag cyklade lugnt och målmedvetet - hela tiden ett par decimeter före henne *hehehehe* Jag får väl ångra det här när det någon gång kommer en ljum sommarkväll och jag faktiskt vill ut på cykeltur någon kväll. Vilma själv har övergått till att bygga koja med lillasyster, som inte alls verkar det minsta trött... Kan man inte få lugn och ro i det här huset så man får gå och lägga sig någon gång!













Vilma cyklar, en varmare dag än idag...